Torp och
gårdar i Orkesta
Definition av torp
Samlingsbegrepp för mindre brukningsenheter på landsbygden med olika bakgrund och olika sociala och ekonomiska förutsättningar.
Den vanligaste kategorin är torp av frälsenatur, knutna till storgodsdriften på herrgårdar och säterier. Sådana är kända från medeltiden och de kan ursprungligen ha ingått i avlöningssystemet för den arbetskraft, som arbetade på gårdarna. De anlades vanligtvis på initiativ av markägaren och torparen hade nyttjanderätt till ett stycke mark mot betalning eller arbetsplikt (dagsverken) på gården.
De militära torpen, t.ex. soldattorp och båtsmanstorp, tillkom i slutet av 1600-talet i samband med indelningsverkets inrättande.
En speciell kategori av torp är de, som var självständiga brukningsenheter och i regel skattelagda. De anlades som nybyggen på oskiftad bymark och allmänningar fr.o.m 1500-talet, vanligtvis på initiativ av kronan.
Torparinstitutionen upphörde 1943. Redan dessförinnan övergick många torp till fritidsbostäder, friköptes eller förföll och revs.
Ur Riksantikvarieämbetets "Ordlista med kulturhistoriska begreppsdefinitioner till miljöer av riksintresse för kulturmiljövården" (2018)
På dessa sidor presenteras resultatet av den torpinventering som utförts i Orkesta hembygdsförenings regi tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan i Vallentuna. Intentionerna för inventeringen har inte varit att strikt vetenskapligt redovisa enbart torp, utan även andra intressanta gårdar och äldre hus har ibland tagits med. Vissa torp har behandlats mer ingående, medan andra kanske bara redovisas med namn och en bild. Materialet finns även samlat i pärmar som förvaras hos Hembygdsföreningen och på biblioteket i Vallentuna. Torpen har grupperats efter den gård de tillhör, vilka presenteras nedan. Tanken är att successivt komplettera redovisningen med mera information - även om övriga gårdar och annan bebyggelse - så att detta blir en levande "bebyggelseinventering" för Orkesta.
Torp-
inventeringen
Den första “torpgruppen”
På 1970-talet påbörjades en torpinventering i Orkesta socken, Vallentuna kommun. På bilden nedan syns arbetsgruppen vid en lättsam paus i inventeringsjobbet. Inventeringen på 1970-talet blev dock aldrig helt slutförd. Men gruppen lämnade efter sig en pärm med material, främst fotografier.
Den nya torpgruppen
I mars 2002 startades en studiecirkel i samarbete mellan Orkesta hembygdsförening och Studieförbundet Vuxenskolan i Vallentuna, med avsikt att fullfölja torpinventeringen. Sammanlagt har ett 20-tal personer varit engagerade i studiecirkeln, under ledning av Bert Lindström. Materialet har redigerats av Peter von Schoultz och resulterade dels i en hemsida under Orkesta hembygdsförenings webb (www.orkesta.nu) och dels i pärmar, som placeras på biblioteken i Vallentuna och Lindholmen och på Bygdegården. Materialet har nu migrerats till föreningens nya hemsida: orkestahembygd.nu.
Arbetet i den nya torpinventeringsgruppen har byggt på materialet som den "ursprungliga" torpgruppen samlade in under 1970-talet. Några torp hade dokumenterats noggrannare, se vidstående exempel som torpet Fredriksberg. Gruppen samlade ett stort antal svartvita fotografier, tagna av Larsåke Falk, i sin pärm. Dessa bilder har skannats in och finns med i denna fortsatta torpinventering tillsammans med nyproducerat material, såväl bilder som text.
Definitionen av torp är inte entydig, se sidan Om torp. I vår inventering har vi tagit med fler intressanta hus och byggnader i Orkesta som enligt en strikt definition skulle klassas som "torp". En idé inför framtiden har varit att ytterligare utvidga presentationen på webben, så att den blir något av en "bebyggelseinventering" för Orkesta.
Förutom pärmen från första torpinventeringen har arbetsgruppen utgått från en lista över torp och gårdar som ursprungligen tillhört Lindholmens gård (sammanställd av Gustaf Åkerblom i samband med utgivandet av Orkestaboken år 2000). Eftersom sockengränserna mot Frösunda och Vallentuna socknar går strax bortom Lindholmens gård, så finns det på den nämnda listan med torp och gårdar som ligger utanför Orkesta socken. Dessa torp och gårdar ingår i sammanställningen, men det har inte lagts lika stor vikt vid att ta fram information om just dessa torp.
Uppropet om torpinventering, januari 2002:
Orkesta hembygdsförening har för avsikt att fortsätta en påbörjad torpinventering. Tanken är att arbetet sker i studiecirkelform för att inventera och dokumentera samtliga torp som finns och har funnits i Orkesta socken (Vallentuna kommun). Är du intresserad av att delta i gruppen? Första mötet äger rum måndagen den 11 mars kl 19.00 i Gustav Vasaskolans bibliotek.
Ledare för gruppen är Bert Lindström, tel 511 795 08. Kontaktperson: Inger Kjellerby-Åberg, tel 512 401 77."
Arbetsgruppen bestod av:
Britta Bergfors
Gunnar Bergsten
Anethe Bondesson (avliden juni 2005)
Inez Emt Hallberg
Ann och Bertil Engstrand
Lennart Jansson
Inger Kjellerby Åberg
Hans Larsson
Kerstin Lindström
Bert Lindström (projektledare) (avliden april 2010)
Arne Lundqvist
Ginger Lundqvist
Gerd Magnusson (avliden januari 2005)
Elin Sahlin (avliden 2009)
Olle Söderberg
Rose-Marie Söderqvist
Sven Söderqvist (avliden januari 2005)
Anna-Greta Thunholm
Peter von Schoultz (dokumentation/webb-redaktör)
Delar av den nya torpgruppen samlad i maj 2002 framför Orkesta-kartan i Gustav Vasaskolans bibliotek.
Foto: Peter von Schoultz
Delar av den nya torpgruppen samlad i bibliotekssoffan i september 2003.
Foto: Peter von Schoultz
Avslutande tankar om torp och gårdar i Orkesta
av Bertil och Ann Engstrand
Slut? Nej, vi ger oss inte. Inte heller är vi slut. Nöjer oss inte med att bara ha kommit fram till att indelningsverkets soldattorp hamnar vid Granby 1697 samt att torpet Traktaten och kanske också Holmboda är från 1600-talet eller ännu äldre. Vi söker förklaring till det hela och fördjupar oss i studiet av odlingsexplosionen under övergången från vikingatid till medeltid. När långhuset, Finnvids hus vid Granby från 1000-talet, som rymde såväl folk som fä, började överges för att lämna plats för hus med särskilda funktioner. Bostad, fähus, lada eller loge byggda i timmer i stället för flätverkskonstruktion. När djurens närhet och värme byttes mot renare lukt och färre flugor och huvudsaklig boskapsskötsel övergick till jordbruk.
Odlingsexplosionen bestod dels av en förtätning av bebyggelse och odling i de etablerade bygderna och dels av att ny bebyggelse togs upp på ut marker, som tidigare saknat bebyggelse. Torpen kommer. I Östgötalagens stadgar heter att "den har alltid vitsord, som vill odla". Ju längre norrut som i Norrland desto friare var upptagande av fri mark. Expansionen gällde inte bara Sverige, där vårt landskap Uppland var tidigt ute, utan även stora delar av hela Europa och under den tiden, mellan vikingatid och medeltid, fördubblas antalet byar. Befolkningsökning har alltid varit en bidragande orsak till nyodlingar, och omvänt skapade en ökad livsmedelsproduktion större möjligheter till befolkningsexplosion.
En indikator på odlingsexplosionen är ortnamnen. Under den stora omvandlingen tillkom en rad namn med efterled som -torp, -ryd, -måla och -boda. Efterledet i namnet kan också ge en ledtråd om hur nyodlingen gick till - -ryd antyder röjning, -måla antyder mätning eller uppmätt stycke, medan -boda avser nyttjat utmarksområde (Holmboda kan ses som just exempel härpå). Efterledet -torp betecknade enhet underordnad storgård och frälse (Snickartorp och Perstorp) och var särskilt vanligt i Skåne - Staffanstorp och Perstorp. Kohagen kan anspela på ny hägnadsteknik med "hankgärdesgårdsteknik". Måttenheter som uppkommer är bol och attung medan markland särskilt förekommer i Mälardalen och är lika med 24 tunnland och i sin tur lika med två attungar. En vanlig självägande bonde hade ofta en gård med omkring ett halvt markland. De minsta gårdarna har haft en storlek på omkring en tredjedel av den vanliga gården. Differensen mellan gård och torp var ofta inte stor.
Medeltiden är ingen mörk tid, i verkligheten motsatsen till detta och i stället en ljus tid av stor utveckling. Nu kommer mängder av redskap och verktyg. Den järnskodda spaden av trä, som underlättade nyodling och dikesgrävning. Den gynnade också odlingen på de små gårdarna och torpen, som ofta saknade dragare. Plöjningsredskapet plogen och årdret - allmogesamhällets mest komplicerade redskap tillsammans med vävstolen - kommer nu. Grepen för betydelsefull gödsling liksom den oumbärliga yxan för trädfällning och röjning. Den för skördearbetet oumbärliga lien utvecklas från den ursprungliga skäran och parallellt härmed utvecklas räfsan från enkelskaftad, sedan över räfsa med kluvet skaft till bladräfsa och slutligen den stora bågräfsan. Trädesdrift utvecklas liksom tröskning i lada på jordgolv eller på loge med trägolv.
Medeltiden är förvisso också en stor tid - kristendomen kommer och med den våra sockenkyrkor och landet blir så småningom Sverige. Mycket av allt detta finns illustrerat i medeltida måleri och kan studeras i våra medeltida kyrktak samt i textil som Överhogdalstapeten. Men inte bara där utan faktiskt också i det i dagarna färdigställda stora Vallentunabroderiet, som till stor del i bild just skildrar jordbrukets utveckling under tusen år i Vallentuna kommuns alla åtta gamla kyrksocknar. Broderiet står utställt i Vallentunasalen hela sommaren 2004.
Torpens tid - tiden för nyodling av utmarker i Orkesta är för länge sedan förbi. Jordbruket ser annorlunda ut. Åkerarealen är densamma i dag som för 100 år sedan, då den genom sjöreglering fick växa och därmed hela näringen och statarna kom att ersätta torparna, men antalet brukningsenheter med brukare och ägare är mindre än hälften. Några anställda i jordbruket finns inte längre. Har inte funnits på länge. Men skördarna är större än någonsin även om inte alla åkrar alltid plöjs. Samtidigt som befolkningen som helhet vuxit till det dubbla på 50 år. Ett nytt sekel. En ny tid. När ICA Lindholmen nu för andra gången på kort tid utsätts för rånförsök heter det i rikspressen att brottet sker i Vallentuna och att rånaren jagas och grips av vallentunabor.
Bakgrunden. Mellan åren 1952–1971 sker ett samgående mellan Orkesta kommun och sju andra små kommuner, som tillsammans bildar Vallentuna kommun. Dessutom, Orkesta kommun är i sin tur resultatet av den kommunala lagstiftning, som genomfördes på 1860-talet med innebörd att socknen delas i en kyrklig och en borgerlig del, församlingen och kommunen - kyrkostämma och kommunalstämma. Socknen försvinner och därmed ordet "socken" men lever vidare som församling. Till nu, hösten 2004, då beslut fattas om församlingens uppgående i Vallentuna församling. Skälen är desamma som vid storkommunens bildande - resurser, ekonomi. Sker efterhand sammalunda med Orkesta hembygdsförening? Av den gamla socknen finns i dag inte mycket kvar. Integrationen är fullständig. Rose-Marie Söderquist i Kohagen får i dag post under adress: Mörbytorpvägen 303, 186 94 Vallentuna. Postadressen Lindholmen är sedan länge borta.
Arbetet med torpinventering i Orkesta hembygdsförening slutförs hösten 2004. Boken om Orkesta, "en liten socken under förändring", gavs ut genom hembygdsföreningens försorg strax före år 2000 - men slutar med en vision om framtiden... och ännu en vision.
Ann och Bertil Engstrand - för forskningsgruppen HOPPET, Hjälpmedel har varit: minnet, utdrag ur kyrkböcker och kartor från olika tider: lantmäterikartor, länskartan och ekonomiska kartan. Nu orkar vi inte mera. Ytterligare forskning kan eventuellt komma till andra resultat.
Beträffande särskilt vad som i allra största korthet nämns om bakgrund till torp vill vi hänvisa de mycket intresserade till läsning eller forskning i "Jordbruket under feodalismen 1000 - 1700" av Jancken Myrdahl och som ingår i det stora verket "Det svenska jordbrukets historia". Intressant läsning garanteras.