Vackert beläget på en kulle av amfibolit ligger Snickartorp, byggt på den tiden då gårdar och bostadshus lades på höjder och berg, dvs icke odlingsbar jord. Vem vet, kanske gården härstammar från "skärgårdstiden", innan landhöjningen gjort sig gällande och odlarna efter bästa förmåga torrlagt tegarna. Äldre människor minns än i dag hur lågt belägna åkrar utgjordes av vattenvikar.

I trakten ligger flera torp, historiskt anslutna till Lindholmens gård - exempelvis Smedstorp, Södertorp, Strömstorp, Hummeltorp, Fiskartorp - namnen avslöjar ofta vilka skyldigheter de olika torparna hade gentemot den stora gården. Snickartorp har en rik och skiftande historia - exakta årtal förlorar sig tyvärr i det förflutnas dis. Man levde mest på naturahushållning: jordbruk, skogsbruk och fiske.

Under de senaste åren har människor ibland gjort "sentimental journies" för att återse det ställe där de levt och arbetat, säkert under slit och hårda villkor. Bilar och maskiner fanns ju inte, någon elektricitet fanns inte på torpet förrän på 40-talet. Ett exempel: morgonmjölken - handmjölkad - skulle skickas med ett bestämt tåg från Lindholmens station mot Stockholm. Vintertid snöade och drev vägarna igen och man måste ploga med häst den halva milen till Lindholmen. Varje dag, man avundas inte.

En intressant uppgift är att författaren och norrlänningen Eyvind Johnsson haft en "skrivarlya" på torpet. Han var född vid förra sekelskiftet och tilldelades sedermera Nobelpriset. Man kan förmoda, att hans jämnåriga författarkolleger gästat stället - kanske Fridegård, Lo-Johansson, Erik Asklund, möjligen Martinson.

En annan bemärkt man som bott på torpet var Anton Nilsson. Han hade 1908 utfört ett attentat mot ett brittiskt fartyg i Malmö hamn. Det fanns strejkbrytare ombord och Anton Nilsson simmade under ytan och apterade en bomb. Han häktades men benådades sedermera. Inte omöjligt att han flydde undan rättvisan på ett så undangömt ställe.

En air av hedenhös ligger över torpet - kommunen borde bemöda sig att bättre skydda stället mot otillåtna vägbyggen och annan störande exploatering. För övrigt sägs det att "småfolk" dvs tomtar och "knytt" funnits - och finns på stället. Tro det den som vill.

Snickartorp, februari 2005
Elin Vanner Sahlin

Flygfoto över Snickartorp, 1980-talet
Foto: Svenska Aerobilder

1914

• Alfred Adolf Stern in från Huddinge flyttade in med, hustru Ester Josefina Månsson (död 1922). De har fyra barn. Mannen och yngste sonen flyttar åter till Huddinge 1928.

1921

• F.d. statdrängen Henrik Napoleon Svensson med hustru Elsa Maria (född Norman) flyttar in. De flyttar ut till Spånga 1922.

1930

• Erik Johan Jansson, brukare med hustru Helny Josefina (född Carlsson) flyttar in. De flyttar ut till Skepptuna 1941.

1949

• Aina Irene Melander med 1 barn flyttar in och sedan ut till Orkesta 1951.

• Ferdinand Gunnar Johansson flyttar in med hustru Ebba Axelina (född Mårtensson). De flyttar ut till Täby 1953.

1953

• Ernst Evert Eriksson, arrendator med hustru Anna Maria och två barn inflyttar från Orkesta och flyttar sedan ut till Hägersten 1963

1953

• Arvid Viktor Harry Johansson flyttar in. Han flyttar ut 1954.

1966

• Gun Marianne Thalin flyttar in. Hon flyttar ut 1967.

• Ernst Ingemar Eriksson (son till Ernst och Anna Eriksson ovan) flyttar in, och sen ut till Täby 1971.

1973

• Elin Sahlin, (född Vanner), flyttar in.

Kommentar från Gustaf Åkerblom: Det här verkar en aning rörigt tycker jag, antagligen har det funnits mer än en lägenhet på torpet, eller också har inte flyttningarna anmälts.

Förteckning över personer som bott på Snickartorp

Nedtecknat av Gustaf Åkerblom i maj 1998 (renskrivet av Bert Lindström 2000-01-31)

1896 - den äldsta bok som finns kvar hos pastoratet.

• Karl Johan Andersson, torpare med hustru Charlotta Eugenia (född Söderberg) bodde i torpet med tre barn. De var överskrivna från äldre bok.

• Karl Edvard Fryk, statdräng och hushållerskan Johanna Jansdotter och deras son Erik Wilhelm Fryk (också överskrivna från äldre bok).

• Karl Herman Lundin, dräng inflyttad 1897 och utflyttad igen 1898.

• Ernst August Gustafsson Nilsson, dräng inflyttad 1900 och utflyttad 1900.

1900

• Johan Walfrid Johansson, torpare inflyttad 1900 från Strömtorp med hustru Elin Josefina Eriksson och tre barn, två flickor döda i späd ålder. De flyttade ut till Kårsta 1905.

• Johan Hilarius Andersson, dräng inflyttad 1901 från Rolsta.

• Gustaf Birger Eriksson, dräng inflyttad 1900 och flyttar till Vedalund 1901.

1905

• Carl Otto Gustafsson Palm, torpare med hustru Hilda Carolina Carlsson och ett barn, flyttade in från Markin. De flyttade ut till Lunda 1920.