Min barndomstid vid Granby kvarn
av Britta Bergfors

Framsida: Granby kvarn och såg. c. 1923-1928.
Foto: Elli Hedlund.

Baksida transkribering: Granby kvarn & såg foto från Nm 1923-28. Elektriska frånskiljaren i förgrunden, bakom den fd motorvattendammen t ångmaskinen som togs ur drift ca 1920. Efter denna installerades en polardieselmotor i okt 1919 vilken användes till ca 1923 då elektrisk motor installerades och diesel-motorn användes som reservkraft. Polardieselmotorn såldes ca år 1948. Granby kvarn och såg byggdes 1881 under benämn ”Granby Ångkvarn och såg” med två par stenar & en sk ”ståla” (en föregångare till valsstolen som installerades senare 1928) och en fyrbladig ramsåg. Sågningen pågick oftast ca 4 mån/år fr mars till midsommar. Kvarnen var i drift året runt. Inkostförelning före 1937 kvar 60% & såg 40%. From. 1937 började legosågning f. virkeshandlare och då ökade sågrörelsens andel till ca 60% och efter andra världskriget till ca 70% beroende på sågning för exportmarknaden.
Foto Elli Hedlund.

Den dag vi kunde släppa i vall korna var en stor högtidsdag tyckte jag, då var alltid far med och när vi kom hem satte vi oss på berget utanför sågen och far täljde visselpipor av rönn som vi fick blåsa i. Jag minns dessa dagar som soliga och varma och att vi fick ta av såväl det förhatliga livstycket som långstrumpor som man hade på den tiden. Vi hade i regel någon höna som låg på ägg och ruvade, en glädjens dag var då äggen kläcktes och små gula kycklingar kom. Mot hösten slaktades de halvstora tupparna och blev bjudmat när kusinerna från Stockholm kom. Det var alltid liv och rörelse, vid helgerna kom ofta släktingarna från Stockholm ut.

Det var endast 3 mils cykeltur från stan för de unga, de äldre åkte Roslagsbanan. Jag minns att det fanns en tunna med sill och en ”fläsktina” i boden. Det var ju nödvändigt om man skulle mätta alla hungriga barn. På den tiden bestod mathållningen av sill, fläsk, gröt och pannkaka.

Inför vintern gällde det att ha samlat ihop så mycket hö som möjligt. Far gick och slog gräs i alla möjliga trädgårdar och det fanns även små åkerlappar utanför en del hus där vi fick ta vara på gräset. Vi barn fick hjälpa till att räfsa, de äldre bröderna hjälpte till och hässjade. På vintern var vi tvungna att köpa ett och annat lass hö och halm till korna.
För kvinnorna på den tiden var det mycket arbetsamt  med tvätten i synnerhet under höst och vinter, det fanns inga tvättmaskiner då. På vår och försommar gick det väl an när det fanns bra tillgång på vatten. Far hade lagt en vattenledning från en stor grop nedanför berget ner till tvättstugan (en nedlagd smedja). Tvätten kokades i en stor pannmur och sedan borstades varje plagg med rotborste på en bräda, även lakan, örngott och handdukar. Sedan sköljdes tvätten noga och hängdes ut på streck i hagen om vädret tillät. Men de perioder det inte fanns vatten nedanför berget fick vi dra upp vatten i 50 liters flaskor från brunnen utanför stugan vi bodde i.

Den 9 december skulle lutfisken läggas i blöt. Far hade sågat den torra sejen i lagom stora bitar, vi samlades alla framför spisen i köket beväpnade med varsin tång och flådde den torra fisken som sedan lades i blöt. Det var mycket arbete inför julen, grisen skulle slaktas, korv stoppas, paltbröd bakas, blodpudding skulle göras i ordning, sidfläsket saltas in, skinkan skulle läggas i saltlake och tas fram några dagar före jul och anrättas i ugnen. Bröd skulle bakas. Stugan fejades från golv till tak. Det var stor högtid när man fick följa med far till skogen och samla mossa, ris och lummer och klä ljuskronan med röda band. Den hängdes sedan upp kring taklampan i köket över matbordet.
På julaftonens morgon när jag vaknade doftade det så gott och rent, i de flesta fall nya trasmattor över det nyskurade trägolvet, doft av saffransbröd och pepparkakor. Sedan togs julgranen in, kläddes med levande ljus och hemmagjorda papperskonfekter och små korgar av glanspapper. Fram på dagen kom mina äldre syskon hem till dopp i grytan. På kvällen massor av mat och sedan julklappsutdelning.
Julen var en arbetsam högtid för mor med ansvaret för all mat och dryck, min äldsta syster och en av mina bröder hade hunnit bilda familj, alla samlades hemma. Mor hade en bror som var ungkarl och han firade alltid jul med oss. Åren mellan 1934 och 1939 bodde även morfar hos oss, men med gott humör och samarbete gick allt väl.
Mor sydde alla kläder till oss barn, först till konfirmationen köptes kläder. Inför skolavslutningarna kunde man vakna mitt i natten av ljudet från symaskinen. Mor sydde nya klänningar till oss flickor, byxor och skjortor till pojkarna. Så var det säkert i många barnrika familjer på den tiden.